Vallning med hund
- tankar kring vallhundsträning
av Karin Dahlin
Vallningen har ändrat form till viss del sedan vallhunden började användas som hjälpmedel vid hantering av tamboskap. I nutid så tränas hundar i vallning av många olika skäl. Till exempel för att tävla i vallning, för att aktivera sin hund av vallhundsras, för att ha en hund att hjälpa till med boskap på en hobbygård eller för att brukas i riktigt arbete och dagligen jobba med boskap. Träning kan variera en del beroende på varför hunden tränas men grundmålet måste vara det samma. Vi lär vår hund att samarbeta med oss för att flytta/kontrollera boskap på ett kontrollerat vis.
Hur vi uppnår detta samarbete och hur vi kan hjälpa hunden att lära sig att kontrollera boskap kan ske på många olika sätt. Det beror på hunden, på förare, på boskapen, på instruktörer, på situationen, på anledningen till att hunden tränas, hundens naturliga instinkter och vad hunden ska tränas till. Mitt tips är att försöka hitta de metoder som känns bäst för dig och din hund.
Vallningsträning är inte alltid så lätt som många tror och kan vara frustrerande till och från. Till skillnad från annan hundträning som t.ex agility, bruks, freestyle, lydnad etc där föraren lär hunden olika moment så innebär vallningen att föraren förvaltar hundens naturliga instinkter och utvecklar dem. Vallning innefattar också en tredje part: Valldjuren
En av de viktigaste bitarna i att lyckas träna sin hund i vallning är att lära sig läsa och förstå varför boskap reagerar som den gör i olika situationer och lär sig läsa deras kroppsspråk. När föraren saknar den kunskapen blir det svårt för hunden att acceptera han/henne som ledare då hon inte kan läsa ”bytesdjuren”. I en vargflock är det den varg som är bäst på att jaga som leder flocken i jakt. Då hunden i många fall är bättre på att läsa valldjuren än föraren kan detta leda till kommunikationsproblem och konflikter. Men övning ger färdighet och när man en gång upplevt den där känslan när allt flyter på i vallningen så är det värt allt slit på vägen dit. För att lära sig om valldjur och deras beteende så behöver man spendera tid med dem och jobba med dem fysiskt. Tips är att hjälpa till vid avmaskning, klippning, fodring etc av valldjuren. Eller hjälpa till vid djurhanteringen på en tävling.
Olika vallhundsraser/Olika stilar/Olika ändamål
Det finns idag många olika vallhundsraser som härstammar från olika delar av världen. Dessa raser har alla använts till att hjälpa till vid hantering och kontroll av tamboskap. De har utformats utifrån vilket behov som fanns i det område de härstammar från. En del raser är mer snarlika än andra. Generellt så delas raser/individer in i kroppsvallande hundar och hundar som vallar med eye. De delas också upp i fösande och hämtande hundar. För att lära dig mer om just din ras kontakta din rasklubb. Det är viktigt att ha kunskap om sin ras då det kan hjälpa dig att förstå varför din hund reagerar som den gör och varför den har svårare eller lättare att lära sig vissa steg i vallningsträningen.
4 grunder en vallhund måste lära sig:
Oavsett vilka styrkor och svagheter en hund har eller vilken ras den är eller vad den ska användas till så behöver de lära sig någon form av de 4 olika grunderna i vallning.
1) Minskning av tryck på valldjuren.
Detta sker genom att hunden saktar ner, vänder bort blicken, stannar, sätter sig ned, lägger sig ned, går ut, går bort etc
2) Ökning av tryck på valldjuren.
Detta sker genom att hunden kryper framåt, sätter sig upp, ställer sig upp, ändrar kroppshållning, använder eye, rör sig framåt, skall, bett etc
3) Riktning/styrning:
Lär hunden höger/vänster, kom/gå bort, framåt etc
4) Sluta valla:
Lär hunden när det är dags att avsluta och låta valldjuren vara ifred. Det räcker, That will do. Inkallning, etc.
När ska man börja träna
Varje individ är olika, en del valpar är redo att startas upp i vallning från de är 8 veckor medan andra tar upp till 2 år på sig att mogna och ”tända” i vallningen. Jag låter mina valpar få träffa ankor från 6-7 veckors ålder och tar dem sedan med till fåren från de är 10 veckor ca. Det viktiga i ung ålder är att låta valpen träffa valldjuren på ett säkert sätt. Det är ditt jobb som förare att se till att boskapen inte skadar valpen. Dåliga erfarenheter för en ung valp är svåra att reparera. Valpen måste också vara mogen för att ta träningspress och krav innan riktig träning kan påbörjas. En valp kan verka vara het och tänd till tusen men så fort den får direktiv från föraren så lägger de av. Detta kan vara ett tecken på att hunden inte är mogen mentalt för att tränas riktigt än.
När jag startar upp en hund i vallning startar jag med att låta hunden lära sig att hålla valldjuren till föraren. Detta är något som jag uppmuntrar redan när jag låter hunden tända till. Det gör inget att hunden jobbar i ett för snabbt tempo, att de cirklar eller överflankerar i detta stadium utan det blir sedan det första som vi tränar bort så snart hunden är redo för att påbörja träningen.
Lydnad
En vallhund måste vara lydig och ledarskapet har en väldigt viktig roll! Vallningen härstammar från hundens jaktbeteende och i en jaktsituation så styrs jakten av en ledare för att bli lyckad. Som jag nämnt tidigare så är det svårt för hunden att acceptera att människan ska vara ledaren om hon inte tydligt visar att hon kan läsa valldjuren. Finns dessutom inte ett gott ledarskap i vardagen så kan man inte förvänta sig att det kommer fungera i en vallhage. Vardagslydnaden försvinner vanligen ganska fort när starka instinkter tar överhanden. Jag använder inte många kommandon till hunden under upptändningsfasen och inte heller under första tiden av vallningsträningen, utan jag använder mig av mitt kroppsspråk för att kommunicera med hunden. Först när jag uppnår kommunikation med hunden börjar jag lägga till kommandon. Jag lägger till kommandon när hunden utför rätt beteende. Jag tränar dock vissa kommandon utanför vallhagen från en ung ålder. Saker som jag vill att min hund ska kunna när jag påbörjar vallningsträningen är: Gå bort, Stanna och Ligg.
Andra kommandon som går att träna hemmavid är: Vänster, Höger, Sakta, Framåt, etc.
Vill man använda visselsignaler till hunden kan dessa också tränas in utanför vallhagen från valpen är bara några veckor gammal.
Stanna är ett kommando som ger nya förare huvudbry då det finns många olika teorier kring vad ett stanna ska betyda i vallningen. En del vill att stanna alltid ska vara ett ultimat stopp oavsett situation, en del låter sin hund vara olydig och skyller på att ett stanna inte alltid behöver vara ett stanna i vallningen. Jag vill att min hund ska läsa situationen och anpassa sitt stopp efter det men jag vill också ha ett ultimat stopp som jag kan använda i nödsituationer. Jag har valt att använda mig av två olika kommandon för dessa två olika stopp. Stanna för mig innebär att jag vill släppa trycket på valldjuren men att de fortfarande tillåts jobba och läsa djuren självständigt. Ligg är för mig ett nödstopp och det ska åtlydas oavsett om det innebär att vi kommer tappa kontrollen av valldjuren. Sakta ner är också en form av stanna då det kan användas till att minska trycket på djuren.
Höger/Vänster är kommandon som hjälper oss att styra hunden i olika situationer. Viktigt är att lära hunden att dessa kommandon är hundens rörelse i förhållande till valldjuren. Det innebär att det inte spelar någon roll var föraren står när de ger kommandot.
Framåt är ett startkommando som betyder att hunden ska röra sig rakt mot valldjuren med minsta möjliga tryck.
Viktigt att ha ett avslutande kommando så hunden vet när det är dags att sluta valla och lämna valldjuren ifred.
Lära hunden gå sakta/Ta ut avståndet
Aussien är en kroppsvallande ras och en ras som är framavlad till att jobba stora antal valldjur och att vara en bra vallhund på nöt. De är avlade för att driva djur och att få djur i rörelse. Det innebär att många aussies är väldigt pushiga och jobbar för nära valldjuren och vill ha fart på dem. Deras naturliga instinkt är inte att hålla valldjuren stilla. Detta gör att det kan bli lite rörigt och intensivt när man börjar valla med en ung och oerfaren aussie. Varje hund är en individ och det finns många aussies som kan bete sig annorlunda av olika anledningar men jag beskriver det vanligaste beteendet jag sett hos vår ras när vi startar upp dem i vallningen.
Så snart vi här fått ett befäst beteende i att hunden ständigt vill hämta valldjuren till föraren och inte tappar koncentration och intresse så är det dags att lära hunden att släppa på sitt tryck för att minska stressen på valldjuren.
Det finns många olika övningar i hur vi kan jobba på att få ut avståndet och få ner farten. Välj de övningar som känns bäst för dig och din hund. Eller så kan man använda sig av flera olika övningar för att få variation i träningen.
Zick-Zack: Börja gå i ett zick-zack monster och vid varje vändning se till att trycka ut hunden för att jobba ut avståndet. Se till att de gör så kallade ”square flanks” vid varje vändning.
Staket: Jobba längs ett staket och se till att hunden slutar överflankera och måste börja släppa på sitt tryck för att inte tappa kontrollen av valldjuren.
Blomman: Lägg hunden och stå mellan djuren och hunden. Skicka hunden åt ett håll och lägg hunden ner så fort den börjar skära in mot djuren. Och gör om övningen. Se till att de gör ordentliga flankeringar i starten.
Flankeringar: Ha valldjuren i ett hörn och skicka hunden höger/vänster och se till att den rör sig i 90 grader och lägg hunden ner så fort den rör sig mot valldjuren.
Lina: Jobba med hunden i en lång lina och låt en annan person hålla i linan. Linan ska vara slak och ska endast användas som nödbroms.
Ligg/stanna: Lägg/stanna hunden så fort valldjuren börjar röra sig förbi föraren och släpp inte upp hunden förrän fåren inte följer dig längre. (Beror lite på vad du har för valldjur)
Tryck: Gå rakt igenom valldjuren mot hunden så fort den trycker på för mycket.
Sakta: Lär hunden ett saktakommando.
Släppta tryck: Att släppa trycket på valldjuren är en viktig bit i vallningsträningen och också något som kan ta tid att lära in. Det är den här delen av träningen som många får problem med sina aussie i vallningen. Det ligger inte i rasens natur att släppa på sitt tryck då de blivit avlade för att använda mer tryck/hålla tryck när de möter motstånd. Raser/individer med mer eye lär sig den här biten fortare och har det mer naturligt. En del tränare som inte är vana vid den här typen av vallhund kan ibland missuppfatta detta beteende som att hunden är tuff, olydig eller har attitydproblem och försöker dominera hunden utan att den förstår varför. Det kan leda till att du får en hund som slutar valla eller en hund som blir väldigt frustrerad. Det är samtidigt väldigt viktig att hunden lär sig att släppa sitt tryck innan vi kan gå vidare med mer avancerad vallningsträning. Ha tålamod!!!
Hämtövningar: Hämtövningar går in under samma övningar som ovan. Det är en övning där vi utnyttjar hundens balans och lär hunden att ta ut avståndet och släppa sitt tryck. Målbilden vid ett hämt är att hunden kan röra sig snabbt runt djuren utan att sätta tryck på dem (få dem i rörelse) förrän de befinner sig i balanspunkten. Där ska de sedan sätta minsta möjliga tryck på valldjuren för att få dem att röra sig i lagom takt till föraren. Till en början så handlar det om korta avstånd där föraren står närmare valldjuren än hunden. Sedan jobbar man sakta ut avståndet mellan hunden och fåren och mellan föraren och fåren. Så till slut kan föraren stå bredvid hunden och skicka dem på så långa avstånd som önskas.
Fösning och fråndrivning: Jag tränar aldrig fösning med mina hundar förrän hunden har bra balans och bra flankeringar och kan göra ok hämt. Anledningen till det är att när man börjar träna fösning så är det väldigt vanligt att hunden tappar sin balans och börjar göra dåliga hämt. Fösningen innebär att man ber hunden göra det motsatta till vad man tidigare lärt dem. Vi ber dem helt plötsligt att gå emellan fåren och föraren vilket tidigare har varit förbjudet. Vi ber dem hitta en balanspunkt i förhållande till en riktning istället för till föraren. Det kan vara frustrerande för hunden till en början speciellt för hundar med stark hämtinstinkt. Jag finner dock att rasen generellt lär sig fösningen relativt fort och de brukar bli duktiga fösande hundar. Fösningen kan läras in på flera olika sätt med hjälp av olika övningar.
Lina: Vi kan använda oss av lina för att stoppa hunden att gå upp i balans till föraren när den instinkten blir för stark. Viktigt att jobba med slak lina.
Jobba i en rundfalla eller mindre hage: Jobba längs staketet och låt hunden gå bakom och börja successivt att placera sig närmare och närmare hunden och låt den inte gå mellan djuren och staketet för att ta balans. Kalla in hunden då och då och skicka den i motsatt håll så den lär sig att ta ”inside flanks”.
Viktigt att bara göra korta pass av fösningsövningar till en början och avsluta varje träningspass med att låta hunden göra några hämtövningar eller jobba självständigt för att förhindra att de tappar sin balans och hämt.
Fålla: Oavsett om man tränar sin hund till att bli en tävlingshund eller för att hjälpa till med riktigt arbete är fållträning viktigt. En hund måste känna sig trygg i att jobba i trånga utrymmen utan att bli stressad till att bruka dålig djurhantering. En del hundar har inga problem med trånga utrymmen och jobbar avslappnat, men många måste lära sig. Gör detta successivt som med all annan träning. Här du en hund som blir väldigt het eller stressad av detta så är det bra att ha den hunden i koppel och träna mycket på att ha tålamod och att stå och hålla kvar press på djuren utan att backa eller gå till anfall. Vid träning att ta in och ut djur ur en fålla så måste föraren lära sig hur vi kan utnyttja hundens naturliga balans för att göra detta på ett så smidigt vis som möjligt.
Bett: Att bita valldjur är generellt förbjudet för en vallhund då det är skillnaden mellan ett rent jaktbeteende och vallbeteendet. Det är bara vallning så länge vi är ledare och är den som kontrollerar jakten och att själva sluthandlingen (dödandet) uteblir. Efter att ha sagt det så finns det tillfällen då vi kan ha nytta av ett snabbt välanpassat bett från hunden. I situationer när valldjuren inte flyttar på sig trots att de här getts alla möjligheter till det. När valldjuren attackerar hunden eller föraren. När nötkreatur springer och måste stoppas för att hindra dem från att skada sig själva eller egendom. Ett bett i dessa situationer ska ske snabbt och med så lite kraft som möjligt. Hunden får alltså inte hänga sig fast eller bita hål. De ska också bita på rätt ställe dvs i nosen, i hasen eller i pannan när de blir utmanade. Det är inte acceptabelt med en hund som biter i flankerna eller på kroppen av valldjuren. På tävling ska bett aldrig behövas då de flesta tävlingsformer endast tillåter valldjur som är invallade och som varken är farliga för människor eller hundar.
Olika miljöer och olika valldjur
Beroende på varför man tränar vallning med sin hund så kan man behöva utsätta hunden för olika miljöer och valldjur. Aussien är en hund som lär sig att utföra sysslor och moment snabbt då de läser situationer väl. De kan därför bli väldigt duktig på att utföra de vanliga rutiner hemmavid men sedan på tävling bete sig annorlunda. Om man har som ambition att tävla i vallning är det därför viktigt att träna på olika typer av valldjur och på olika platser och områden. Valldjur och vallhundar lär känna varandra och får ett förhållande till varandra så när en ny hund kommer kan valldjuren plötsligt reagera väldigt annorlunda. Samma sak om valldjuren kommer ut på ett nytt område där de inte känner sig trygga så kan de reagera på annat vis än de vanligen gör. Ju mer erfarenhet en vallhund får desto lättare får den att anpassa sig till olika djur och situationer.